Andnöd – Pär | Del 3

Kaliber

Dykaren Pär Erlandsson ska laga en propeller på ett fartyg när han säger i kommunikationen att han inte kan få luft. Sedan tappar de kontakten. Dykarna kräver svar - varför dog deras kollega? Del 3.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En kall och blåsig kväll

– Det är ett par kilometer, skulle jag säga, minst, till närmaste land.

Det blåser och det är kallt. På dykbåten står William Brown och går igenom utrustningen som ska användas i en nödsituation. Bara för säkerhets skull.

– Det är inte bra. Men man blir van med att det är så det ser ut.

Det är två luftflaskor, som vanligt.

– Det händer aldrig någonting, det händer aldrig någon olycka. Det har aldrig behövts, säger William.
Han blir avbytt av den rutinerade dykaren Pär Erlandsson. En kort tid senare larmas 112. Pär är död.

En polisutredning inleds om vållande till annans död. Polisen tar dykutrustning i beslag.

Ordförande i arbetsgivarorganisationen Dykentreprenörerna, Jörn Ryberg, menar att han har fått information om att företaget Pär jobbade för hade tagit ett särskilt stort ansvar vid dykoperationen, och haft fler personer i dyklaget än vad som krävs av Arbetsmiljöverket.

– Och den information jag fått är att att man har inte hittat något i det tekniska. Och sen blir bara resten spekulation så det vill jag inte göra, säger han.

Vill ha svar

Efter Pärs död känner många dykare att de fått nog, nu vill de ha förändring. Och de vill veta vad som hände.

– Hur hanteras det här nu? Är det en risk varje gång vi går i vattnet? säger dykaren och Pärs kollega Sebastian Flod.

När Pär begravs vet varken familjen eller Pärs kollegor varför han dog.

– Det hemskaste nu, det är ovetskapen om vad som har hänt, säger Pärs mamma Inger.

– Vad var det som hände? Det är ju absolut inget som kan göra att han kommer tillbaka, men då kan man få ett svar. Och förhoppningsvis att det inte händer någon annan, säger Pärs syster Emma.

En anonym lapp

Pärs gamla dyklärare Per Almbratt på dykarskolan på Orust är arg efter dödsfallet, han tycker att säkerheten eftersatts i många år.

– Jag har sagt det under så många år: det krävs ett dödsfall för att någon sorts förändring ska komma till stånd. Och nu har det skett. Jag vill att nu, om nån gång, så ska branschen förändras.

En morgon efter olyckan hittar en av lärarna på skolan en anonym lapp på sitt skrivbord. Någon har skrivit:

“Jag kan ha användbar information.”

Svensk Sjöentreprenad, företaget i Marcongruppen som Pär Erlandsson jobbade på uppdrag för vid dödsfallet, vill inte ställa upp på intervju med hänvisning till att det pågår en polisutredning om vållande till annans död.